Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar, och en av de mest konkreta sakerna vi kan göra i vardagen är att minska vårt matsvinn. Det handlar om att tänka om och se maten som den värdefulla resurs den är. Genom att bli mer medvetna om hur mycket mat som slängs, och varför, kan vi alla bidra till en mer hållbar framtid – och det börjar i våra egna kök.
Matsvinnets påverkan på klimatet och plånboken
Matsvinn är inte bara slöseri med pengar, det är också ett stort miljöproblem. Enligt FN:s miljöprogram (UNEP) slängdes uppskattningsvis 931 miljoner ton ätbar mat i världen bara under 2019. Det motsvarar ungefär 17 procent av all mat som produceras. Den siffran är svindlande och visar tydligt att matsvinn är ett globalt problem som drabbar oss alla.
När vi slänger mat, slänger vi också alla de resurser som krävts för att producera den: energi, vatten, mark och arbetskraft. Dessutom bidrar matavfall, som bryts ner på soptippar, till utsläpp av metangas, en kraftfull växthusgas som påverkar klimatet. Matsvinnet leder också till onödig markanvändning och minskad biologisk mångfald. Att minska matsvinnet är därför en nyckelåtgärd för att nå klimatmålen och spara pengar.
I Sverige slänger varje hushåll i genomsnitt 19 kilo mat och 26 liter flytande livsmedel per person och år. Detta kostar inte bara pengar i onödan, uppskattningsvis 3000-6000 kronor per familj och år, utan belastar även miljön i onödan. Genom att minska matsvinnet kan vi alltså göra en insats för både klimatet och den egna ekonomin.
Så minskar vi matsvinnet hemma
Många tror att matsvinnet främst är ett problem för livsmedelsindustrin, men faktum är att en stor del av det sker hemma hos oss. I Sverige står hushållen för en betydande del av matsvinnet. Enligt RISE står hushållen för ungefär 70 procent av matsvinnet, vilket motsvarar ungefär 33 kilo mat och dryck per person och år. Genom att ändra våra vanor i köket kan vi göra stor skillnad.
Vad räknas som matsvinn?
För att minska matsvinnet behöver vi först förstå vad det är. Ofta delas matsvinn in i olika kategorier, som tallrikssvinn (mat som blir kvar på tallriken) och kökssvinn (mat som slängs under tillagningen). Även om begreppet serveringssvinn främst används inom restaurangbranschen, kan det i hemmet jämföras med mat som ställs fram men inte äts upp. Men det viktigaste är att komma ihåg att matsvinn är all ätbar mat som slängs i onödan.
Konkreta tips för ett svinnfritt kök
Att minska matsvinnet handlar mycket om att ändra vanor och tänka lite smartare. Här är några konkreta tips som hjälper dig på vägen:
Planera dina inköp
Planering är A och O för att minska matsvinnet. Genom att planera veckans måltider och göra en inköpslista baserad på vad vi faktiskt behöver, minskar vi risken för impulsköp. Ta en titt i kylen, frysen och skafferiet innan du handlar för att se vad du redan har och undvika dubbelköp. Att göra en veckomeny är ett utmärkt sätt att strukturera inköpen.
Förvara maten på rätt sätt
Rätt förvaring kan förlänga matens hållbarhet avsevärt. Se till att kylskåpet håller en temperatur på runt +4°C. Placera olika livsmedel på rätt plats i kylen – kött och fisk mår bäst av att stå kallt, medan många frukter och grönsaker håller sig fräscha längre i grönsakslådan eller i lufttäta behållare. Här är några specifika tips från Livsmedelsverket:
Kylvaror
Kylvaror som kött, fisk och mejeriprodukter bör ställas in i kylskåpet så snabbt som möjligt efter inköp. Undvik att låta kylvaror stå framme i rumstemperatur längre än två timmar.
Frukt och grönt
Många frukter och grönsaker håller sig bättre i kylskåpet än i rumstemperatur. Förvara dem i grönsakslådan eller i lufttäta behållare.
Frys in
Frys in mat som du inte hinner äta i tid. En bra temperatur för frysen är -18°C. Nästan all mat går att frysa, inklusive mejeriprodukter, bröd och matrester.
Lita på dina sinnen, inte bara på datumet
Många slänger mat i onödan för att bäst före-datumet har passerat. Men kom ihåg att bäst före-datumet är en kvalitetsmärkning, inte en sista förbrukningsdag. Använd dina sinnen – titta, lukta och smaka på maten. Ofta är den ätbar även efter bäst före-datumet. Sista förbrukningsdag är däremot en säkerhetsmarkering och ska respekteras, särskilt för känsliga livsmedel.
Älska resterna – och var kreativ!
Rester är inte matsvinn – de är en guldgruva! Med lite fantasi kan vi förvandla gårdagens middag till nya, spännande rätter. Överbliven pasta passar utmärkt i en gratäng eller sallad. Rester av kött eller kyckling kan bli en god pyttipanna, fyllning i en omelett eller basen i en soppa. Frys in rester som du inte hinner äta upp – perfekt att ha till hands när tiden är knapp. Det finns många recept och inspiration online för att laga mat på rester.
Använd ”fula” frukter och grönsaker
Många frukter och grönsaker slängs bara för att de inte ser perfekta ut. Men de smakar lika bra och är lika näringsrika. Använd övermogen frukt i smoothies, juice eller bakverk.
Kompostering – naturens kretslopp
Även om vi minskar matsvinnet så mycket som möjligt, kommer det alltid att finnas visst matavfall, som kaffesump och potatisskal. Genom att kompostera detta matavfall kan vi ge näringen tillbaka till kretsloppet. Det finns olika sätt att kompostera:
Varmkompost
En varmkompost är isolerad och kan bryta ner all sorts matavfall, även kött och fisk. Den högre temperaturen gör att nedbrytningen går snabbare.
Bokashi
Bokashi är en metod där matavfallet fermenteras med hjälp av mikroorganismer. Det fermenterade avfallet kan sedan grävas ner i jorden eller läggas i en varmkompost.
Kallkompost
En enklare kompost, ofta en öppen behållare eller hög, som lämpar sig bäst för trädgårdsavfall men kan också användas för vissa typer av matavfall, som frukt- och grönsaksrester.
Samarbete och engagemang mot matsvinnet
Att minska matsvinnet är en utmaning som kräver insatser från alla – från livsmedelsproducenter och butiker till oss konsumenter. Det pågår mycket arbete inom livsmedelsbranschen för att minska svinnet, till exempel genom förbättrade förpackningar och smartare logistik. Flera butiker, som de som ingår i initiativet Bra Miljöval, arbetar aktivt för att minska sitt matsvinn.
Även de nordiska länderna samarbetar för att minska matsvinnet, med målet att halvera det till 2030. Detta visar att frågan är högt prioriterad och att det finns en stark vilja att hitta lösningar.
Vi kan också engagera oss utanför köket. Stötta lokala initiativ som arbetar mot matsvinn, välj butiker som tar frågan på allvar och prata med vänner och familj om vikten av att minska matsvinnet. Tillsammans kan vi göra skillnad!
Ta steget mot ett minskat matsvinn – idag!
Att minska matsvinnet är en vinst för både miljön och plånboken. Genom att värdesätta maten, planera våra inköp, förvara maten rätt och ta tillvara på resterna kan vi alla bidra till en mer hållbar framtid. Börja din matsvinnsresa idag genom att ta ett konkret steg: planera dina måltider för nästa vecka och skapa en inköpslista baserad på din plan. Varje liten handling räknas – så börja redan idag! Genom att rädda matrester och tänka efter före, bidrar vi till en stor förändring.
